Jag tror att Morris Maurice uppskattar solen lika mycket som jag gör. Ser ut att bli en härlig vinterdag!

Idag när jag städade så hittade jag en stackars bortglömd orkidé bakom en annan krukväxt. Jag hade glömt bort den sen julen och ändå var den glad och nöjd och hade börjat blomma. Vad är det som gör att när man har det som svårast, så orkar man åndå gå vidare???

Det har varit en tung vecka hitintills.
Under natten till måndagen drömde jag mardrömmar om en person som dog, vaknade och drömde samma dröm om igen flera gånger.
Jag jobbar på min dotters skola på måndagar. När jag kom dit så möttes jag av ett dödsbud, en lärare på skolan hade dött.. En av mina söner har berättat att det var en mycket bra lärare. Förstod det när jag såg allas sorg.
Sen kom jag till mitt ordinarie arbete och möttes av ytterligare ett dödsbud, en deltagare hade dött. Det kommer att bli tomt efter den personen, som alltid var så rolig, glad och trevlig.
På onsdagen var det lite extra jobbigt på arbetet och det bearbetade jag under den nattens drömmar. Personen var densamma men de jag jobbade med var från 80-talet.
Igår fick en deltagare maginfluensa och jag var precis intill. Jag har väldigt svårt att klara av när någon kräks. Mådde väldigt illa igårkväll. Åt vitpepparkorn och drack whisky. Vitpeppar brukar vara bra när man träffat personer som är magsjuka, men att vara nära och torka spyor vet jag inte om det har nån inverkan på.
Nu väntar jag med fasa.....ska jag bli magsjuk i natt?
Vill inte!

Idag började årets första Zumbapass. Bara att promenera till träningslokalen gjorde mig svettig. Sen var det hårdkörning i en timme. Det är faktiskt riktigt roligt, men jag har svårt med koordinationen. Jag vill hela tiden göra rörelserna åt fel håll. Kanske beror det på att ena väggen är täckt med speglar. Huvudsaken är att man rör på sig!

Den globala nedkylningen har börjat....
......och det är så underbart vackert i naturen.

Idag har det varit en kall och solig vinterdag igen. -13 grader har det varit och det har känts ordentligt i kinderna när jag promenerat.
Minns att jag brukade åka skidor så gott som dagligen när jag var liten. Fötterna blev som isbitar i de stela pjäxorna. Men vad gjorde det när det var så roligt att åka skidor.

Idag är det Kramens dag. Jag har aldrig hört talas om Internationella kramdagen förrän i lördags när Lisa Syrén pratade om den här dagen i radioprogrammet "Ring så spelar vi".
Då tänkte jag på när jag gick i lågstadiet i en liten byskola. På rasterna var vi oftast ute och lekte, men ibland var vi inne i kapprummet och lekte olika lekar, som syltkruka, blindbock och ryska posten. Det var ryska posten jag tänkte på, handtag, famntag, kyss eller klapp. Det var ju riktigt pirrigt att välja nåt annat än handtag, men ibland vågade man nog sig på en liten klapp eller ett famntag, en kram. Om någon valde kyss blev det väldigt fnissigt i rummet.
Kram!