Idag har vi haft en riktigt härlig vinterdag! I morse var det -20 grader!
Strålande sol hela dagen.

Jag berättade förut om att det oftast var äldsta sonen som skulle ta över hemmanet/gården när föräldrarna inte orkade mer. De gamla hjälpte förstås till så mycket de kunde, delade med sig av sina kunskaper, passade barnbarnen och var förstås till hjälp med allt så länge de orkade med. När de sedan blev gamla och sjuka så var det äldsta sonens familj som tog hand om dem och de fick bo kvar på gården.
Det var nog nära att den traditionen skulle brytas på 1940-talet i min pappas familj.
Både min mamma och pappa kom från samma trakt, det var bara några kilometer mellan byarna de bodde i.
Mamma och pappa hade gått i samma skola, t.o.m i samma klassrum. Det skilde 5 år mellan dem, så de hade inte gått i samma klass. De gick 6 år i Lövtjärns skola. Där fanns det bara en lärare och ett klassrum. Läraren bodde på övre våningen.
Efter skoltiden arbetade min pappa i skogen, huggning, timmerkörning, kolning, flottning och hemma på gården. Min mamma började arbeta som piga i Ulvsta, hos familjen HansHans.
Båda lockades av att det fanns mer och bättre arbeten i Stockholm.
Min pappa flyttade till den stora hufvudstaden för att arbeta. Han bodde på S:t Eriksgatan i stan och jobbade på nåt bygge. Mamma flyttade också till Stockholm? Hon bodde på Villavägen 7 i Stocksund och arbetade på Betaniastiftelsens Sjukhem, som låg i närheten.
Någon gång i mitten av 40-talet så möttes de igen och kärlek uppstod.
De flyttade från Stockholm till Nyhyttan, lite närmare föräldrahemmen. Till den trakt där min mormor hade flyttat till när hon gifte om sig. Båda fick arbete och de fick sitt första barn. De flyttade igen, bodde hos en familj, Bloms i Hästbo, där mamma hjälpte till i det stora hushållet.
När de flyttade nästa gång blev till min pappas föräldrahem i Knottåsen, till det hem min farfar flyttat till 1909 (tror jag) med sina föräldrar och några syskon. Farfar var den yngste sonen i den stora barnaskaran med 11 barn. Att det blev den yngsta sonen som tog över gården berodde på att de två äldre bröderna hade emigrerat till USA. Han hade även fyra systrar som emigrerade. Farfar hade också tankar på att emigrera men farmor ville inte, så det blev inget av med den saken.
Där på den mycket ensligt belägna gården blev vi kvar till början av 1960-talet. Jag föddes där, 10 år efter att de fick min bror. När jag var ca tre år flyttade vi till grannbyn och farmor och farfar följde med.
Så klart!